Kategorier
Privatekonomi

Ränta på ränta: Så fungerar det

När man pratar om sparande eller lån kommer ofta uttrycket ränta på ränta upp. Det kan vara något väldigt bra eller dåligt beroende på sammanhang. När det gäller sparande är det eftersträvansvärt medan när det gäller lån är något som man vill undvika. Ränta på ränta ska inte underskattas, det kan både generera och kosta mycket pengar.

Nedan ligger fokus på sparande, d.v.s. generera mer kapital. Samma princip, men omvänt, gäller för lån och är en anledning till att du bör betala av dina lån så snabbt som möjligt. Förhoppningsvis kan exemplen nedan vara en morot till att komma igång med ditt sparande.

Vad är ränta på ränta?

Ränta på ränta är precis som det låter, att man får ränta på räntan. Uttrycket används när man pratar om sparande. Det syftar till att man sparar pengar, får ränta på de pengarna, sedan får man ränta på både den sparade summan och räntan. Varför det är så önskvärt är för att det kan generera pengar och leda till ett större sparkonto. Dessutom kräver det ingen ansträngning. När man väl placerat pengarna på ett sparkonto med ränta kan man låta de ligga. Däremot bör man kolla runt nu och då för att hitta en så bra ränta som möjligt.

Sparränta

Hur mycket pengar det genererar beror just på vad räntan ligger på. Det säger sig självt att samma summa pengar kommer växa snabbare med en ränta på 4% kommer än om räntan är 0,5%. Man bör också fortsätta spara pengar kontinuerligt varje år för att få så bra effekt och avkastning som möjligt.

Vi kan göra några exempel nedan.

Exempel 1 – Kapital utan ränta

Du får ett arv på 25 000, du sätter in pengarna på ett e-sparkonto (som inte haft ränta på länge) och låter de ligga där. Efter 10 år vill du använda pengarna, då har du fortfarande 25 000. Pengarna har då inte vuxit, de är till och med mindre värda än när du satte in dem. På grund av inflation får man mindre för samma summa pengar med tiden. Ett sådant exempel är glass, som gått upp tämligen mycket i pris. 1994 kostade glassen Sandwich 8 kr. Då kunde man köpa 3125 Sandwich-glassar för 25 000 kr. 10 år senare, 2004, kostade de 11 kr/st, det räcker till ca 2272 st. Skillnaden är alltså över 850 glassar för samma pengar. Detta gäller det mesta i samhället, allt från produkter som vi köper dagligdags till sällanköpsvaror eller tjänster. Därför är det viktigt att göra det mesta av sina sparpengar.

Exempel 2 – Sparkonto med ränta

Du sätter in mina 25 000 kr på ett låst sparkonto med ränta, det kallas bl.a. placeringskonto. Alternativt en räntefond, vilket kan vara ett bra och relativt säkert alternativ för ett långsiktigt sparande. Om du inte har för avsikt att ta ut pengarna inom en överskådlig tid gör det inget att de är låsta. Räntan nu är historiskt låg så nu skulle du förmodligen få en betydligt sämre ränta än för t.ex. 10 år sedan. Säg att du skulle hitta ett sparande med 4% ränta. Det är högre än många räntekonton men lägre än vad vissa räntefonder utlovar. Överlag är det en relativt låg avkastning i jämförelse med många andra exempel som räknar på runt 8%.

För att räkna ut räntan multiplicerar man summan på kontot (vid start 25 000) med räntan (4%). I det här fallet är det 0,04 (eftersom 100% = 1, 10% = 0,1 och 1% = 0,01). Vill man få fram den totala summan, beloppet på kontot + räntan tar man 1,04%. Se tabell nedan.

Man kan också använda en ränta på ränta-kalkylator, som går att hitta på flera webbsidor, bl.a. rikatillsammans.

ÅrIngångsbeloppRäntaAvkastning 4%Totala summan
1250000,04100026000
2260000,04104027040
3270400,04108228122
4281220,04112529246
5292460,04117030416
6304160,04121731633
7316330,04126532898
8328980,04131634214
9342140,04136935583
10355830,04142337006

År 1 börjar jag med 25 000 kr, räntan på 4% (*0,04) innebär då en avkastning på 1000kr. Så år två har jag 26 000 kr på kontot och får därmed 40 kr mer i ränta det året. Dessa 40 kr är ränta på räntan. Som kan ses på rad/år 10 är ränta på ränta-effekten över 400 kr i avkastning per år. Totalt har innehavet vuxit med 17 000 kr på dessa 10 år.

Exempel 3 – Sparande

Som nänts tidigare är det bästa förstås om man också sparar kontinuerligt. I tabellen nedan är ett exempel på om du också skulle spara 500 kr i månaden. Det gör förvånansvärt stor skillnad i det långa loppet.

ÅrIngångsbeloppSparande 500 kr /månAvkastning  4%Totala summan
1250006000124032240
23224012000153039770
33977018000183147600
44760024000214455744
55574430000247064214
66421436000280973023
77302342000316182184
88218448000352791711
991711540003908101619
10101619600004305111924

Du skulle då efter 10 år ha sparat 60 000 kr. Tillsammans med de initiala 25 000 som du startade med har ditt sparkonto ökat med totalt 85 000 kr. Sparandet har också ökat ränteavkastningen år för år. År 10 skulle du få 4305 kr i ren avkastning, det är alltså mer än tre gånger så mycket mot för år 1. Totalt på dessa 10 år skulle avkastningen vara 26 924 kr. Så du skulle därmed ha fått mer i avkastning än din initiala investering.

Exempel 4 – Bästa sparränta

Det är viktigt att försöka hitta alternativet som ger bäst avkastning, det kan löna sig mycket i längden. I tabellen nedan finner du samma uträkning förutom att det är 8% ränta istället för 4%. Det kan låta lite, 4% extra kan det verkligen göra så stor skillnad? Ja, det kan det.

ÅrIngångsbeloppAvkastning 8%Totala summan
125000200027000
227000216029160
329160233331493
431493251934012
534012272136733
636733293939672
739672317442846
842846342846273
946273370249975
1049975399853973

Här kan man se att redan år 2 är räntan 160 kr extra mot för år 1, istället för 40 kr som det var i första exemplet. Tittar man på den nedersta raden, år 10, är avkastningen nästan exakt dubbelt så stor (3998kr) som år 1 (2000kr). Ränta på ränta-effekten har därmed ökat ditt innehav till över det dubbla. Avkastningen är nästan 29 000 kr, av den ursprungliga investeringen på 25 000 kr.

Exempel 5 – Bästa sparandet

Om man kombinerar de två tabellerna och både har den bästa avkastningen och sparar pengar varje månad gör det stor skillnad. De två faktorerna optimerar verkligen avkastningen och kan gynna ditt sparande mycket i längden. Nedan är ett exempel med 500kr/månaden i sparande och en ränta på 8%. Startbeloppet, 25 000 kr, är samma.

ÅrIngångsbeloppSparande 500 kr/månAvkastning per år8%Summa
1250006000248033480
23348012000315842638
34263818000389152529
45252924000468263212
56321230000553774749
67474936000646087209
787209420007457100665 
8100665480008533115199
9115199540009696130894
101308946000010952147846

Här börjar det bli betydligt större effekter. Den årliga avkastningen år 10 är nu nästan 11 000 kr, den är 9500kr högre än i exempel 2. Detta skulle generera ett sparande på nästan 150 000 kr efter efter 10 år. Skillnaden mellan att spara 500kr/mån mot att inte ha något månadssparande alls är nästan 94 000 kr. Av dessa är 60 000 kr eget sparande, det är alltså nästan 34 000 kr i extra avkastning. Ränteprocenten är densamma, 8%, men ränta på ränta-effekten blir större i och med att mer pengar kommer in.

Desto mer pengar, desto högre ränteavkastning och desto mer pengar genereras från år till år. Har du frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss. Annars är det bara att börja spara och se till att leta efter den bästa avkastningen. Det lönar sig i längden.

Av Johan Johansson

Johan är redaktör på MoneyPilot med ett stort personligt intresse för ekonomi, sparande och lån. Johan har en kandidatexamen i affärsjuridik från Uppsala Universitet samt över 10 års erfarenhet som egen företagare.