När du funderar på vilket långsiktigt sparande som är bäst dig så är det förmodligen i första hand aktier och fonder som du kommer att tänka på. Båda är värdepapper, men med lite olika egenskaper, där aktier tenderar ha bäst möjlighet till snabb och hög avkastning medan fonder sprider ut riskerna och ger, överlag, en långsammare men tryggare avkastning.
Det finns en tredje sorts värdepapper som många inte tänker på, men som du också bör överväga som en del i ett balanserat och smart sparande, och det är obligationer. Obligationer har under större delen av 1900-talet varit populära instrument men som under de senaste årtiondena hamnat alltmer i skymundan, i takt med att aktiemarknaden ökat i popularitet.
Vad är obligationer?
Obligationer är värdepapper, precis som aktier, men där slutar också likheterna. Där aktier utgör en äganderätt i ett företag, eller med andra ord en form av kapital, så utgör en obligation motsatsen, nämligen en skuld. Har du någon gång undrat ”vad betyder obligationer” så är svaret inte svårare än så – ordet betyder ordagrant skyldighet, som i att ha en skuld.
En obligation kan bäst förklaras som ett löpande skuldbrev eller skuldsedel, där du som köper obligationen lånar ut köpesumman till emittenten, alltså det institut som utfärdar obligationen. Obligationer löper alltid över längre tidsperioder, ofta flera år.
Som kompensation för att du lånar ut pengarna till den som är emittent så får du en fast ränta under hela tiden som du innehar obligationen. När obligationens löptid, som är fast och bestämd i förväg, löper ut så får du tillbaka alla pengar som du köpte obligationen för, men du kan inte lösa in obligationen i förväg.
Det finns i huvudsak två varianter av obligationer – kupongobligationer och nollkuponger. Båda fungerar i stora drag exakt likadant men med en betydande skillnad: kupongobligationer betalar löpande ut räntan till dig under hela löptiden, medan nollkupongen ger dig hela räntan vid slutet av löptiden. Detta påverkar inte hur mycket avkastning du får, men spelar däremot roll för när du ska beskattas för din avkastning.
Premieobligationer från Riksgälden – en tredje variant
Tidigare har det funnits en tredje variant som kallats för premieobligationer och emitterades av den svenska staten genom Riksgälden. Premieobligationerna från Riksgälden var strukturerade som ett lotteri där räntan samlades i en pott och lottades ut till innehavarna.
Premieobligationerna har permanent avvecklats och går inte längre att köpa. Under en tid fanns en andrahandsmarknad för premieobligationer, där innehavare köpte och sålde obligationer sinsemellan, men sedan de sista dragningarna skedde 2021 förekommer inte längre någon handel. Premieobligationerna kanske gör en comeback i framtiden, men till dess lever de kvar som en historisk kuriosa mer än något annat.
Lägre ränta på obligationer (men högre säkerhet)
Obligationer ger dig avkastning i form av ränta, och räntan varierar mellan olika obligationer. Som regel är räntan längre på obligationer än på räntefonder och andra räntebärande instrument och det beror på att obligationer är en säkrare investering. Eftersom räntan är fixerad på obligationer så vet du på förhand exakt vilken avkastning du får över en given tidshorisont, och det gör du inte med en räntefond.
Obligationer är normalt sett relativt immuna mot om börsen går ner, om Riksbanken höjer reporäntan, och andra händelser som vanligtvis orsakar nedgångar i aktie- och fondkurser. Det gör obligationer till ett extra tryggt sätt att investera om man vill placera sina pengar över en längre tidshorisont. Men för att återspegla att du tar en mindre risk så får du en lägre ränta än du kan få på andra värdepapper.
Du ska dock också ha i åtanke att även om obligationer är synnerligen säkra investeringar så är de inte helt riskfria. Det kan till exempel hända att det företag eller institut som emitterar obligationen hamnar på obestånd och i värsta fall går i konkurs, vilket i så fall gör dina obligationer värdelösa. Det är extremt ovanligt, men bara för att det inte hänt tidigare betyder inte att det inte kan drabba just dig.
Köpa obligationer – så gör du
Obligationer säljs där andra värdepapper säljs, till exempel hos din bank och hos värdepappersmäklare som Avanza och Nordnet. Allt du behöver för att komma igång och handla obligationer är en aktiv depå eller ett värdepapperskonto. Därefter kan du handla obligationer på ungefär samma vis som när du handlar aktier.
Värt att ha i åtanke är att de flesta obligationer ställer krav på en minsta investering, vilket kallas för minimipost. Det är vanligt att med minimiposter i obligationer på 10 000 kr eller mer, och vissa har minimposter på miljonbelopp. Om du ska handla med så stora belopp kommer du förmodligen inte kunna göra det online utan behöver ta personlig kontakt med din bank eller mäklare.
Ett alternativ för småsparare kan vara att köpa andelar i en fond, som i sin tur har placerat sitt kapital i en eller flera obligationer. Ju högre andel av fondens innehav som utgörs av obligationer, desto fler av obligationernas fördelar har fonden. Samtidigt kan du köpa in dig med betydligt lägre belopp, och får dessutom riskspridning genom fonden.
Vad är gröna obligationer?
Gröna obligationer är obligationer som finansierar klimat- och miljövänliga investeringar. Det är EU som bestämmer vilka krav som ska uppfyllas för att en obligation ska klassas som grön. Sådana krav är exempelvis att investerat kapital i en grön obligation ska gå till verksamhet som i sin tur klassificerats som miljövänlig enligt EU:s taxonomi, samt att obligationen har skyldighet att offentliggöra relevant information om obligationen och hur den lever upp till kraven.
Det finns inga övriga skillnader mellan gröna obligationer och andra. Avkastning, kreditbetyg och andra faktorer påverkas inte i sig av att obligationen är öronmärkt för gröna investeringar. Om man vill investera i obligationer som gynnar miljöprojekt, eller vikta sin portfölj till klimatåtgärder, kan gröna obligationer vara ett bra alternativ. Det finns också många fonder som i sin tur placerat kapital i gröna obligationer.
