Sedan ISK-kontoformen introducerades har den blivit en stor succé bland de svenska spararna. Trots att den sedan introduktionen har blivit något dyrare på grund av skattemässiga förändringar är den fortfarande ett prisvärt alternativ. Dessutom gör den förenklade beskattningen att det är betydligt lättare att komma igång med ISK än med andra typer av sparande i värdepapper.
Vad är ISK konto?
ISK står för investeringssparkonto och är en sparform som infördes i Sverige år 2012. Syftet med införandet av ISK var att förenkla sparande i aktier och andra värdepapper (finansiella instrument) samt att uppmuntra långsiktigt sparande genom ett förmånligt beskattningssystem. Idag är ISK en av de mest populära sparformerna bland privatpersoner. Juridiska personer, såsom företag och föreningar, får inte öppna eller äga en ISK.
Hur fungerar ett ISK-konto?
En ISK fungerar som en slags kombination av värdepappersdepå (ett annat ord för ett konto där du har värdepapper, ofta kallat aktiekonto) och en kapitalförsäkring. Likt ett aktiekonto så köper och säljer du värdepapper precis som du vill.
Du väljer själv hur mycket pengar du vill sätta in på din ISK och vilka aktier eller fonder som du vill köpa med pengarna. Du kan få utdelning på dina aktier och har samma rättigheter som aktieägare som du skulle haft med ett vanligt aktiekonto, till exempel rösträtt på bolagsstämman.
ISK jämfört med kapitalförsäkring
Likheterna med kapitalförsäkring är färre, men viktiga. Precis som med en kapitalförsäkring så beskattas innehavet schablonmässigt och utan särskild deklaration. Detta skiljer sig mot ett aktiekonto eftersom du då måste deklarera varenda transaktion som du gör, och betala vinstskatt vid varje enskild försäljning av aktier som du gör.
Med en ISK så är det din bank som skickar in alla uppgifter till Skatteverket istället. Ju mer aktiv du är som investerare desto mer tid kommer du därmed spara på att använda ett ISK-konto.
Det går dock inte att säga att en ISK alltid är mer ekonomiskt fördelaktig än ett aktiekonto. Rent generellt så innebär en aktivare, men försiktig investeringsstil och en längre tidshorisont att en ISK är mer bärkraftig som sparform.
Så beskattas ISK-kontot
Till skillnad från ett traditionellt aktiekonto, där du betalar skatt på realiserad vinst (och endast det), så beskattas en ISK på en schablon. Schablon betyder ungefär att oavsett vad du tjänar eller förlorar så appliceras samma skattesats oavsett.
Skattesatsen är definierad som statslåneräntan under föregående år, plus ett tillägg. Både statslåneräntan och tillägget kan variera från år till år, det sistnämnda beroende på regeringens beslut. Under 2020 är den totala schablonskatten (statslåneräntan plus tillägg) 0,375%.
Detta kan jämföras med den kapitalvinstskatt som du skulle betala för ett aktiekonto, vilket för år 2020, och sedan flera år tillbaka, är 30%. Den avgörande skillnaden är att på aktiekontot så beskattas du endast för den eventuella vinst som realiseras när du säljer värdepapper som aktier eller fonder.
Med en ISK betalar du inte skatt på vinsten utan på hela innehavet, vilket beräknas som alla tillgångar på ISK-kontot vid varje kvartals början, alla insättningar du gör under året, delat på fyra. Observera att den faktiska formeln är mer komplicerad, men vi väljer här att förenkla upplägget eftersom du själv inte behöver kunna formeln. Det väsentliga är att förstå vad du betalar i skatt och på vilken summa som detta beräknas.
Du betalar alltså betydligt lägre skatt på ett ISK-konto, men istället betalar du skatt på hela innehavet – inte bara vinsten – samt alla pengar som du sätter in. Och precis som att du inte betalar kapitalvinstskatt på dina försäljningar så får du inte heller göra avdrag för dina förluster. Detta innebär att din aktieportfölj måste resultera i en viss avkastning varje år för att du inte ska förlora pengar med en ISK, medan ett aktiekonto kan stå utan kostnader i årtionden.
Sammanfattningsvis så skattar du alltså mycket mindre i procent räknat, men på ett betydligt större belopp. Om du tänker dig att du köper 100 aktier för 100 kr styck så betalar du 10 000 kr på detta. Säljer du dom för 110 kr styck så gör du 1000 kr i realiserad vinst. På ett aktiekonto skulle du endast betala 30% av 1000 kr, alltså 300 kr, för den transaktionen.
Med en ISK skulle du bara betala 0,375% i skatt, men göra det på hela summan om 10 000 kr och eftersom du gjort en vinst så ökar ditt kapital, vilket du beskattas för igen från och med nästa kvartal. Skulle du istället ha förlorat 1000 kr på din investering om 10 000 kr skulle du kunnat gjort ett avdrag på 1000 kr, och därmed inte bara skattat 0 kr på transaktionen utan tjänat cirka 300 kr på grund av reducerad skatt. Med en ISK hade du däremot ändå fått betala samma skatt oavsett om du gör en vinst eller förlust.
Om ni nu istället säger att du köper och säljer samma aktier, för samma insatta kapital, flera gånger så ser ekvationen annorlunda ut. Låt säga att du under ett år gör två transaktioner. Först använder du 10 000 kr för att köpa en aktie och säljer hela innehavet med 1000 kr i vinst när aktien går upp. Aktien vänder och går ner igen, och du köper in igen för samma inköpspris.
Detta är förstås inte nödvändigt, men det gör exemplet lättare att förstå. Du har alltså gjort 2000 kr i vinst på ditt kapital om 10 000 kr fördelat på två transaktioner. Med ett aktiekonto hade du betalat 300 kr i kapitalvinstskatt två gånger, alltså 600 kr i total kostnad, men med din ISK betalar du bara marginellt mer (cirka 36 kronor) än om du legat kvar i aktien eller varit likvid.
Som du ser så är det inte självklart vilket som är bäst. Börsen tenderar dock att gå upp och den genomsnittliga årsavkastningen för OMX30 mellan 1990 och 2019 är 12,49%. Väljer du långsiktiga och trygga investeringar som följer börsen i stort så kommer du alltså sannolikt spara en hel del pengar på att använda ett ISK.
