De flesta har nog vuxit upp med lärdomen och kunskapen om att man ska budgetera och varför. Inte sällan gjorde föräldrarna detsamma, eller åtminstone predikade dom att man borde göra det, och med all rätta. Dessvärre är det här något som verkar försvinna allt mer i dagens samhälle, där vi lever mer och mer stressade liv samtidigt som vi har en högre disponibel inkomst.
Kort sagt är det lättare att ”råka” spendera för mycket när man har, relativt mot för när våra föräldrar och farföräldrar var unga, mer pengar att spendera. Det är också därför som det trots allt blivit viktigare att budgetera nu mot tidigare.
Därför ska du göra en budget
En budget kan bestå av och beröra många olika saker, och är högst individuell. Gemensamt för alla är dock nyttan. Det handlar inte nödvändigtvis om att skapa ett strikt och hårt system som du måste följa till punkt och pricka (även om det har sina fördelar) utan främst om att du ska få klarhet och översikt över din ekonomi.
Den översikten kan sedan i sin tur ge många positiva effekter och fördelar, eftersom du automatiskt kommer ta mer välgrundade beslut. Det är en sak att lägga en femtiolapp på ett paket cigaretter en gång (”det kostar ju bara 50 kr”), men du kommer tänka annorlunda om du vet att din årsförbrukning av cigaretter kostar dig 10 000 kr per år.
Man kan göra en budget ganska avancerad, men det är inte nödvändigt för att få de grundläggande fördelarna. Tvärtom är det så otroligt mycket bättre att ha en enkel budget än ingen alls. Så om du är redo så kör vi igång – det går snabbt, och du kommer inte ångra dig!
Steg 1: Hitta inkomster och utgifter
Först och främst ska du leta igenom alla kvitton, kontoutdrag och kontrakt som du har – eller åtminstone så många som möjligt. Gör därefter en lista på alla utgifter över en given period, inklusive de som är extraordinära (alltså sådant som vanligtvis inte ingår under en motsvarande annan period, t.ex. bilmekaniker). En sådan period avgör du själv hur lång den ska vara beroende på din livssituation, men den får inte vara för kort eller för lång för att vara användbar.
Har du till exempel haft stora livshändelser under en av två av de senaste månaderna bör du ta tre månader för att så att säga jämna ut dessa. Om du istället haft en ganska normal och vanlig månad ekonomiskt sett så kan du nöja dig med en månad tillbaka i tiden. Poängen med att inte gå för långt bakåt i tiden är för att våra inkomster, spendervanor och livssituation förändras, så att baka in siffror från ett år eller två tillbaka är sällan beskrivande för hur du sköter din ekonomi just nu.
Var noga med att anteckna allt utförligt, förslagsvis med som minimum namn, beskrivning och summa. Exempel: ICA, matvaror, 2383 kr. Om du missar detaljerna nu kommer du nämligen behöva återkomma senare och göra om.
När du har fångat upp alla utgifter så antecknar du alla inkomster, även här med beskrivning, och för samtliga i hushållet som bidrar till den gemensamma budgeten/kassan. Exempel: Bosses lön, 17 000 kr efter skatt. Var noga med att inte bara ta in större inkomster – båda sidorna i den här beräkningen ska vara balanserade, du kan inte ta med små utgifter men skippa små inkomster, eller tvärtom. Räkna dock inte med icke-likvida medel såsom en värdepappersdepå eller liknande där du har ett ekonomiskt värde men som du inte kan använda i det dagliga livet.
Steg 2: Beräkna och kategorisera
Nu har du alla dina inkomster och utgifter över en given period nedskrivna och kan skrida till verket. Det är inte absolut nödvändigt, men det underlättar radikalt om du kan använda en app eller ett kalkylblad (t.ex. Numbers på Mac eller Excel på PC, alternativt OpenOffice som är gratis för båda plattformar). Har du inget av dessa kan du i värsta fall skapa en tabell i valfri ordbehandlare.
Du kan göra uppställningen på lite olika sätt, men ett smidigt sätt är att göra ett enda kalkylark eller motsvande, där du har en kolumn längst till vänster där du summerar alla typer av utgifter. Du skriver alltså namnet, men inte summan. Sedan gör du en kolumn till höger om den första som är den aktuella månaden om det är den perioden du valt, och sedan nästa månad, och så vidare, där du skriver in summorna.
För att detta ska bli överskådligt kan du inte lista samtliga enskilda utgifter eller inkomster. Du måste förenkla genom att kategorisera allt så att alla dina matinköp står som just ”Mat” och inte som Coop, ICA, Lidl och så vidare. Vilka kategorier du använder är upp till dig, men det får inte finnas utrymme för missförstånd – då kommer du ta felaktiga beslut utifrån din budget.
Sätter du bara en kategori som heter ”Bil” för allt som handlar om din bil så kommer du ha betydligt sämre underlag än om du sätter upp två eller tre kategorier. I fallet med just bilen så kan en sådan kategori vara fasta kostnader (försäkring, skatt, avbetalning) och en annan vara rörliga kostnader (bensin, diesel, service). Då får du genast en bättre bild av hur din bil påverkar ekonomin och därmed kan du ta snabba och smarta beslut för att spara pengar, istället för om allt bara är en klumpsumma. Detsamma gäller hemmet, lån, barn, husdjur, ja allting egentligen.
Slutligen så lägger du längt ner i uppställningen en totalsumma per månad där du summerar månadens inkomster och subtraherar (drar bort) månadens utgifter. Har du tur så är den summan positiv (t.ex. ”+2394 kr” och har du otur är den negativ (t.ex. ”-394 kr”).
När du går in i detta steg bör du ha en hög med spridda intäkter och utgifter. När du är färdig ska du ha en uppställning av ordnade kategorier med tillhörande totalsummor, och därmed kan du nu för första gången se hur din ekonomi ser ut månad för månad. Det är bra, men nu ska vi ta det till nästa nivå genom att faktiskt använda de här siffrorna.
Steg 3: Sätt en målbudget
Nu när du har alla siffror du behöver så kan du börja ta smartare beslut för hur du ska gå vidare och förbättra din ekonomi. Börja med att duplicera alla kolumner för kommande månader. Du ska alltså exempelvis ha två kolumner för juni om du gör detta i maj månad. Döp den ena till månadens namn och lägg till ”mål”.
Exempel:
Kolumn B: Juni
Kolumn C: Juni Mål
Nu har du en kolumn ( B ) för att skriva in vad du faktiskt spenderar och tjänar under juni månad. Du har också en kolumn ( C )där du månaden innan kan sätta din målbild. Genom att justera i den hypotetiska kolumnen så ser du i totalsumman i botten vad effekten blir. Justera utgifterna i alla kategorier för att nå en totalsumma som är en realistisk målsumma, t.ex. 2000 kr om du vill spara 2000 kr nästa månad och känner att du rimligtvis kan göra det.
Om din totalsumma stod på minus i den föregående perioden så är det kritiskt för dig att se till att den hamnar på plus under kommande period. Alla kan ha en sämre period och nästan ingen har ekonomi som är på plus varje månad, men det är ett eget ansvar att undvika det så långt det går. Risken är annars stor för negativa spiraler och dåliga cirklar. Ju mer du ligger på minus, desto lägre bör du sätta ribban, men alltid till plus minus noll. Försök alltså inte uppnå en totalsumma på 5000 kr plus nästa månad om du som regel ligger 5000 kr minus nu. Börja med att hamna på noll, för det är ett betydligt viktigare och mer uppnåeligt delmål. Oroa dig inte dock om du står på minus; fördelen är att du vet vad du behöver göra, och du kan genom din nya hushållsbudget se hur snabbt du kan ta dig dit.
Om din totalsumma stod på plus i den föregående perioden, och du inte känner att detta är ett undantag, så har du goda chanser att både optimera hushållsbudgeten (spendera mindre) men också att börja spara. Ju mer du har kvar varje månad, desto mer bör du avsätta för sparande. Detta kan handla om allt från pensionsinsättningar till aktier och fonder, men vad du väljer spelar ingen roll i det här sammanhanget.
Undvik dock att luta dig tillbaka förnöjt och känna att du har 5000 kr extra att spendera (med andra ord: slösa bort) på vad du vill bara för att du ligger 5000 kr plus i din budget. Alla behöver en buffert och allra helst ett sparande, och det finns ett smart sätt att lösa båda dessa i ett svep. Sätt upp en ny kategori i kolumnen längst till vänster ( A ) som heter ”Buffert”. Detta ska vara beräknat som en utgift, för det är pengar som försvinner från hushållets budget, alltså en minuspost. I denna kolumn sätter du upp en realistisk summa som du kan avsätta från månadens överskott, varje månad. Dessa pengar har du likvida, alltså reda pengar på banken eller liknande, och inte som bundet kapital. En buffert är ofta 50-100 000 kr, men det är starkt rekommenderat att avsätta en hel årsinkomst. Först då kan man med säkerhet hantera en längre tids motgångar med oförutsedda händelser och en olycka kommer sällan ensam. När du har en buffert som du är nöjd med kan du gå vidare med att avsätta pengar för långsiktigt sparande, exempelvis i fonder. Detta blir då också en egen kategori i din budget.
Följ upp och balansera din hushållsbudget
Du har nu en uppställning av alla inkomster och utgifter samt antingen en plan för att komma till ett positivt resultat (plus) varje månad, eller om du redan är där, en plan för att ansvarsfullt förbättra din ekonomi ytterligare. Det tog nog lite tid och var kanske inte det roligaste som du har gjort, men oroa dig inte – det riktiga jobbet ligger fortfarande framför dig, och det är att följa och kontinuerligt följa upp din budget.
Se till att regelbundet, helst en gång i veckan så inget missas men allra minst en gång i månaden, uppdatera din budget så att den återspeglar din ekonomi så mycket som möjligt. Då ser du snabbt om du närmar dig ditt spendermål (mål-kolumnen) och kan vidta åtgärder direkt. Justera fortlöpande din målbild för kommande månad genom att gradvis reducera kostnaderna kategori för kategori.
Markera gärna med färg hur det gått för att du ska få en starkare psykologisk koppling mellan det du gör och hur siffrorna ser ut. Rött för de poster som du missat, och grönt för dom där du lyckats. Är en post röd den här månaden så känn inte att du misslyckats, utan se det som en utmaning att kämpa ännu hårdare nästa månad. Om någon enskild post eller kategori inte verkar ändras oavsett vad du gör, så kanske du behöver accepter det och balansera om budgeten. Är det till exempel helt omöjligt för dig att skära ner på bilkostnader så är det ingen poäng att du sätter en låg målbild för bilen. Istället får du kanske skära ner mer på en annan post, exempelvis nöje eller matkostnad.
Kom ihåg: det viktigaste är att totalsumman är, eller blir, positiv i slutänden. Allt annat handlar om prioriteringar, och bara du kan prioritera rätt för just dig. Kör hårt och ge aldrig upp!
