I samband med plötsliga och oförutsedda händelser kan likviditeten i företaget drabbas både hårt och snabbt. Det är i sig inget konstigt med att likviditeten kan variera under året, eftersom företag ofta får hantera med diverse situationer som påverkar kassaflödet och bankkontot. Under normala omständigheter kan man parera detta med de medel man redan har till buds, till exempel att utnyttja en checkkredit, få anstånd med en leverantörsfaktura eller skjuta upp vissa kostnader. När situationen är mer drastisk kan dock mer akuta åtgärder behövas och det är då som ett brygglån kommer in i bilden.
Vad är brygglån?
Brygglån är lån som är särskilt utformade för att klara företagets likviditet under en extraordinär och kortvarig situation, vilket normalt sett är en kris av något slag. Tanken är att ett i övrigt bärkraftigt företag, som inte kunnat påverka eller förbereda sig för att att krisen uppstår, ska klara sig och även fortsatt vara verksamt efter krisen. Brygglån av detta slag har använts i många länder i samband med större händelser som sätter hela marknaden i gungning såsom finanskriser och valutakrascher.
Akut likviditetsstöd under Corona-pandemin
Under våren 2020 beviljade Riksbanken i Sverige ett så kallat akut likviditetsstöd för att möta upp det ekonomiska nedfallet från Corona-pandemin. Det innebär i praktiken att Riksbanken, genom Riksgälden, lånar ut 500 miljarder kronor till banker och kreditinstitut. De pengarna är i sin tur öronmärkta för att användas som utlånat kapital till företag med akuta behov på grund av Corona. Om företaget som beviljas lånet går i konkurs täcker staten förlusten för kreditgivaren med upp till 70%. Tanken är att detta ska underlätta för kreditgivarna, vilket i sin tur ska underlätta för företagen, och i förlängningen gynna hela samhället.
De här företagen kan få ett brygglån
Företag i alla branscher kan ansöka om ett brygglån hänförligt till Corona. Det finns två olika uppsättningar av kriterier att ta hänsyn till, dels de som Riksgälden satt upp, och dels de som kreditgivarna sätter upp. Ramarna sätts alltså av Riksgälden, och kreditgivarna agerar relativt fritt inom dessa ramar. Det innebär att även om ditt företag uppfyller Riksgäldens krav så kanske en (eller flera) kreditgivare kommer neka dig för att du inte uppfyller deras egna krav.
Riksgäldens ramar är bland annat att brygglån bara får beviljas till små och medelstora företag (SME) som är lönsamma men fått tillfälliga ekonomiska problem. Dessa problem ska vara direkt hänförliga till Corona-pandemin.
Det är kreditgivarna som bedömer på individuell basis om ett företag är för stort att få brygglånet eller inte, men Riksgälden har som en icke-bindande riktlinje nämnt att företag som har färre än 250 anställda och omsätter under 50 miljoner euro är att anse som små till medelstora. Det är också kreditgivaren som avgör om ett företag är ”livskraftigt”, alltså att företaget troligtvis kommer att klara sig efter krisen, samt hur stor påverkan Corona har haft på företagets ekonomi. Detta kan ofta gå hand i hand eftersom en för liten förlust inte motiverar ett lån, och en för stor förlust kan hota företagets framtid även om det får ett lån.
Vidare får kreditgivaren inte bevilja ett lån som är högre än 25% av låntagarens omsättning under föregående år.
Hur skiljer sig ett brygglån från ett vanligt lån?
Brygglån kan ofta vara mer fördelaktiga, men de är samtidigt mer begränsade och omfattas av striktare regler. På grund av att Riksgälden garanterar kreditgivarna att de ersätter upp till 70% av eventuella förluster kan kreditgivarna i sin tur erbjuda bättre villkor och lägre ränta. Detta eftersom de tar en betydligt mindre risk, vilket till stor del är vad räntesatsen baseras på. De brygglån som erbjuds under 2020 kommer dessutom med ett första år som är amorteringsfritt.
Om du tror att ditt företag inte kvalificerar för ett brygglån kan du istället ansöka om ett vanligt lån till företaget. Flera långivare har på grund av Corona tillfälligt vidtagit åtgärder som ska förenkla för små och medelstora företag även om de inte kan få ett brygglån, till exempel lägre avgifter och amorteringsfria månader.
