I osäkra ekonomiska tider, och särskilt när det är eller är på väg att bli lågkonjuktur, så är det många som oroar sig för om det kanske är en börskrasch på väg. Om du, som de allra flesta svenskar, har ett långsiktigt sparande i aktier eller fonder så är du också samtidigt exponerad mot risk så länge som du har dina pengar placerade. Det enda sättet att helt undvika risken att dras med ner i en krasch är att realisera sina tillgångar och sitta likvid, alltså att sälja sina aktier och hålla på pengarna.
Men som historien visar så är det oftast smartare att sitta still i båten och vänta på att vågorna lägger sig istället för att göra förhastade beslut när ekonomin stormar. Faktum är att det till viss del kan vara rädslan för en börskrasch som, trots att det kan låta bakvänt, slutgiltigt utlöser just en större krasch. Det beror på att ekonomin, och därför även börsen och andra marknader för handel med värdepapper, starkt påverkas av hur människor agerar på den.
Vad innebär börskrasch?
På börsen möts köpare och säljare av värdepapper som aktier och fonder. Kurserna för enskilda aktier och fonder går upp och ner regelbundet, oftast flera gånger om dagen, allt eftersom tillgång och efterfrågan förändras. Om många vill köpa en aktie så går priset upp, eftersom tillgången är större än efterfrågan, och omvänt så går priset ner om fler vill sälja än köpa.
En börskrasch är en snabb och negativ spiral som uppstår och förstärks av att både köpare och säljare aktieägarna är oroliga för aktiens framtida kurs. När köpviljan minskar så måste säljsidan justera ned priserna för att avyttra sina placeringar, vilket ytterligare sänker köpviljan, och därmed driver på tendensen nedåt i aktiens kurs. Ju längre spiralen fortgår desto starkare och mer negativ blir den, eftersom allt fler aktieägare vill sälja innan aktien eventuellt kraschar, men allt färre vill köpa aktien.
Vid en börskrasch gäller detta skeende de allra flesta aktier, och grundar sig ofta ursprungligen i externa faktorer utanför aktiemarknaden som aktieägarna tror kommer påverka börsen, vilket sätter igång spiralen. I grunden så handlar en börskrasch om flockmentalitet och att vi människor tenderar att göra som andra människor gör: alla andra säljer sina aktier, så det är nog bäst om jag gör det också!
När var den senaste börskraschen?
Det finns ingen entydig definition för vad som är eller inte är en börskrasch, men oftast brukar det behöva ha en omfattande påverkan på hela börsen för att klassas som en krasch. Ekonomin i stora delar av världen gick till exempel ner kraftigt under Corona-pandemin, och börsen följde också med ned, både i Sverige och hela västvärlden. Det fanns stora likheter med hur en börskrasch vanligtvis uppstår, och enskilda aktier fick förvisso i det närmast utraderade börsvärden, men det uppstod aldrig någon riktig krasch. Tvärtom återhämtade sig börsen vid flera tillfällen och klarade sig mycket bättre än vad många analytiker förutspådde.
Den senaste större börskraschen var finanskrisen 2008, som hade sitt ursprung på lånemarknaden i USA men som snabbt kom att påverka stora delar av börsen i Europa och Asien.
När kommer nästa börskrasch?
Det är omöjligt att förutsäga med säkerhet när nästa krasch kommer att komma. Om man tittar på börsens historia så har börskrascher varit mycket ovanliga under nästan hela dess existens. Den så kallade Wall Street-kraschen inträffade 1929 och nästa större finanskris skedde inte förrän på 1980-talet.
Dock har finanskriserna under de senaste årtiondena inträffat betydligt oftare, med cirka 10-15 års mellanrum. Den svarta måndagen 1987 följdes av dot com-kraschen under början på 2000-talet som i sin tur avlöstes av finanskrisen 2008. Pandemin under 2021-2022 föranledde ingen egentlig börskrasch, men det var å andra sidan mycket nära.
Hur påverkas mina aktier och fonder vid en börskrasch?
Det faktiska monetära värdet på en aktie är det högsta pris som någon är beredd att betala för den när du vill sälja den. Kort sagt, om du kan sälja en aktie för 100 kr så är den värd 100 kr, och om du kan sälja den för 10 kr så är den värd 10 kr. Om du realiserar dina placeringar under en pågående börskrasch så får du alltså nästan garanterat mindre pengar för den än du skulle fått om du sålt innan kraschen.
Detta är förstås en av anledningarna till att incitamenten att sälja blir hög vid oro för en krasch, och detta driver i sin tur ned kursen ytterligare. Det betyder dock inte att det smartare är att försöka sälja så fort som möjligt. Tvärtom har det historiskt varit bättre att ligga kvar i en aktie och vänta ut kraschen istället, även om det kan ta flera år – eller i vissa fall årtionden. Detta beror i sin tur på att börsen alltid har gått upp igen på lång sikt, oavsett hur djup en krasch har varit.
Du realiserar bara vinst eller förlust i en aktie först när du säljer aktien. Om en aktie gått ner 50% från igår till idag så har du inte förlorat 50%, så länge som du inte säljer idag. Det kan dock vara värt att ha i åtanke att företaget som utfärdat aktien kan få ekonomiska problem och i värsta fall gå under vid en långvarig krasch eller kris, vilket i så fall kan göra aktien helt värdelös. Detta är dock en risk som måste bedömas från fall till fall baserat på bolagets förutsättningar och inte enbart börskurserna.
Fonder är i praktiken en samling aktier, och följer därför samma logik. Vid en normal börsnedgång så kan fonder erbjuda en effektiv riskspridning eftersom de innehåller flera olika aktier (eller andra värdepapper). Detta gäller dock oftast inte vid en börskrasch eftersom alla, eller åtminstone de allra flesta, aktier förlorar i värde ungefär samtidigt.
Hur påverkas räntefonder vid en börskrasch?
Vid en börskrasch reduceras värdet på de flesta värdepapper, såsom aktier och fonder. Eftersom räntefonder inte är knutna till, eller korrelerar med, några aktier eller fonder så påverkas de inte heller direkt av en börskrasch. Kort sagt så tappar en räntefond inte i värde om börsen går ner eller kraschar. Det är därför oftast en god idé att placera en del av ditt sparande i räntefonder.
Med det sagt så kan en börskrasch eller djupare finansiell kris får indirekta effekter som påverkar även räntefonder. Vid flera tillfällen i samband med tidigare krascher så har banker och värdepappersinstitut gått under, eller riskerat att göra det, och om du har dina räntefonder i en bank som går i konkurs riskerar du likafullt att förlora hela eller delar av dina placerade pengar.
