Svaret är inte helt okomplicerat för det är inte samma för alla. Som mycket annat beror det på förutsättningar, behov och önskemål. Tre faktorer att börja med är:
- Hur mycket tid vill/kan du lägga ner.
- När behöver du pengarna (ska du spara långsiktigt eller kortsiktigt?)
- Grad av risktagande
Tid för sparande
Vi börjar med hur mycket tid och energi du är beredd att investera i ditt sparande. Här är det viktigt att utgå ifrån vad du vill och kan. Det är helt okej att inte vilja (eller kunna) lägga mycket tid på sitt sparande. De flesta gör inte det. Men om man tycker det är roligt att läsa på, hålla koll och kanske gillar siffror i allmänhet finns det alternativ då du kan göra ditt sparande till din hobby.
Sparhorisont
Den andra faktorn är när du vill kunna ta ut pengarna. Har du tänkt spara till semestern kommande sommar eller är du i 20-års åldern och vill sätta upp ett pensionssparande? Dessa två är ytterligheter där ena har en sparhorisont på några månader och det andra har flera decennier. Detta gör en stor skillnad när det gäller hur stora risker man bör ta. Behöver du ta ut pengarna om några månader bör du inte ta stora risker. Desto mer riskfylld investering desto större är risken att man förlorar pengar. Har man däremot en lång sparhorisont kan investeringen återhämta sig och öka i värde.
Riskexponering
Vilket för oss in på den tredje faktorn, riskexponering. Risken i sammanhanget är att förlora pengarna man har investerat. Man brukar prata om högrisk och lågrisk i investeringssammanhang. Med hög risk finns ofta chans till större avkastning, men också större risk att penga minskar i värde. Exempel på högriskinvesteringar är aktier och aktiefonder. Låg risk har ofta lägre potentiell avkastning men då är också risken lägre för att förlora pengar. Exempel på lågrisk är räntekonto (som är ett väldigt säkert alternativ) och räntefonder.
Hög eller låg risk
Vissa föredrar mer risk och andra mindre, men oavsett rekommenderas riskspridning. Man bör t.ex. inte ha alla sina pengar i högriskaktier, även om man är risktagare. Fördelningen av riskexponering är dock individuell. Det finns mycket information att läsa för att få råd om hur man bör fördela sina resurser. Är man osäker finns det också test man kan göra för att se vilken riskexponering som är lämplig utifrån omständigheterna. Aspekter som personlighetsdrag, ekonomiska förutsättningar, kontinuerlig inkomst och ålder spelar in.
Sparhorisont och risk
Som nämndes ovan kan sparhorisonten påverka vilken risk man bör utsätta sig för. Det är för att en högrisk investering som går ned i värde kan återhämta sig över tid. Har man investerat i aktier och de går upp kan man sälja och göra en bra förtjänst. Går aktiekursen ned kan man vänta ut tills den stiger igen och värdet återställts. På så vis minskas risken något i jämförelse med en kort sparhorisont. Med en kortare sparhorisont kan man behöva ta ut pengarna när värdet är som lägst. Därmed förlorar man pengar istället.
Det kan likställas med bostadspriser. För de som inte vill flytta eller behöver sälja sin bostad spelar det mindre roll om priserna kraschar. Så länge man bor kvar i bostaden och har råd med avbetalningar på lånet är bostadsvärdet i sig tämligen oväsentligt. Däremot för de som vill flytta eller inte klarar avbetalningarna på lånet kan en bostadskrasch vara förödande.
Tänk igen de tre faktorerna – tid du vill lägga ner, sparhorisont och riskexponering. När du vet dina förutsättningar har du en grund för att välja sparformer. Och kom ihåg uttrycket ”lägg inte alla ägg i samma korg”, fördela ditt kapital.